lamica

Tristess är alltså dagens ord, eller stundens ord rättare sagt. B-uppsatsen är inlämnad, slutade med att jag satt uppe till 07.30 innan jag var klar. Men in i tid kom den och det är det som betyder något i slutändan. Eller? Tydligen inte.

Våra magnifika uppsatser skulle lämnas in i tid så att alla kunde vara med på opponeringen på tisdag. Men sen visade det sig att man kunde lämna in den senare och göra en opponering på sin egen uppsats (hur svårt är det?). Det värsta är att man får samma betyg som vi andra. Jag är bitter... Men på tisdagen kommer iaf jag, Klara och Hansi finnas i seminarierummet och såga varandra för glatta livet. Jag är ganska rädd. Nu är min restuppgift i retorik inlämnad också, väldigt mycket tack vare Stefan. =)

Dagen började i nådens timme 13.40 då en yrvaken Mica öppnade ögonen på Sernanders väg i Flogsta. Slutade med att vi sov lite till. Mys mys mys. Jag gillar mys. Sedan blev det en hektisk dag med en massa guitarr hero, lite retorik och en tupplur med Stefan innan vi gick åt skiljda håll. Jag till Klara och Stefan till David.

I tisdags var sista "att tala" lektionen. Jag hyllade Xena- the warrior princess och Stefan en Stanislav Ryskt efternamn. På kvällen var retorikernas sista fest, det var ganska sorgligt. Väldigt roligt såklart men så fort man lär känna folk är terminen slut och alla sprids för vinden. Några ska jag klamra mig fast vid i höst igen, tur är väl det. Så nu är alla arbeten inlämnade och det enda som återstår är att opponera på Klaras uppsats och försvara mina älskade terrakottafigurer mot Hansi. Sen blir det Mora på torsdag, Johans student (och såklart Sandras 20års dag!) på fredag och Johans mottagning hos faster på lördag.

Två månader har gått sedan balen, vi har sett Miss Li och åkt bil i Mora. Jag är lycklig och snart är det sommarlov, ett sommarlov som kommer vara fullt av da sexårs, Stefan, Zorn, mamma, pappa och Ella. Plus ännu mera Zorn. Jag kommer nog klara mig tror jag. Även om jag lämnar studentstadens Mecka och är i en ort med 20 000 invånare. Mora har ändå sin charm i slutändan. Även om det just nu, med Uppsala i sin vackraste skrud, är lätt att glömma bort.

För att förtydliga vilken otroligt underbar dotter jag är måste jag berätta att jag har skickat ett mors dag kort till Mamma, med en trisslott. Det kom fram i fredags då Pappa gömde det. Mamma kommer få det i Flena med frukost på sängen. Jag tror hon kommer bli glad.

Så god natt Uppsala, Mora. Var nu mina trogna läsare befinner sig? Kanske Magaluf? Tusen tack för att du kom Susie. Även om det tog sin tid, men det lönar sig att tjata. Jag fick träffa Martina också, vilket var väldigt längesen sist.

Adios, som de säger borta i Amerikat.