lamica

Uppsala fascinerar mig, samtidigt som väderleken här i stan går mig på nerverna. Helt seriöst är Uppsala den enda stad jag vet där det kan blåsa från alla väderstreck samtidigt, det spelar ingen roll vilket håll du än vänder dig åt. Du har alltid motvind. Och inte är det som hemma (Mora, även om jag säger hemma till Sturegatan också) utan vinden är brutal. Cykla i motvind är ingen höjdare... Kort och gott kan jag säga att jag inte riktigt förstått det fantastiska med Uppsalaslätten, annars är Uppsala underbart.

Men veckan kan inte gå förbi utan att vi måste prata lite om Eurovision Song Contest. Det hör till. I år, till skillnad från de flesta andra år, var inte jag och Maria (de andra också såklart, men det är vi som brukar vara mest fanatiska över spektaklet) bänkade med massa onyttigheter i någons tv-soffa.

Nästa år dock, eller hur Maiiiiiia? *med den barnsliga rösten du hatar*

Jag, Klara, Markus och Stefan klämde ihop oss på mina 18 kvadrat och störde oss på ryssarnas engelska (som jag såklart alltid kommer förknippa med den ryska maffian, "Mr Bond"), värdarna var fruktansvärt dåliga. Och alla vet att "Flesh on my flesh, blood on my balls" var mycket bättre än den Dima Bilan faktiskt vann med. Hans bidrag året innan däremot, mums... Egentligen var den nog ganska dålig, men eftersom stackaren inte kunde uttala engelskan över huvud taget lät det som han sjöng "Flesh on my flesh, blood on my balls". Jag vill gärna tro att han gjorde det. Det om något hade förgyllt min dag. Däremot var mellanakten väldigt grym. Det var Tingeling, i seriös tappning. Ryssland lyckades med att upprätthålla den på senare tid lite skeva bilden av en stormakt. Malena var duktig också, men vem fixade ljudet? Körerna överröstade henne i mer än halva låten och hade Sverige inte gått vidare hade jag skyllt på det. Utan tvekan!

Norge gick vidare idag, jag är nöjd. Men vissa bidrag? Ukraina tex, det var i samma stil som Vander Sexxxx (Eurotrip). Porrigaste framträdandet på länge, jag tror till och med Ovidius hade rodnat lite. Men som vi alla vet, sex säljer. Så även ikväll tyvärr. Trots allt kommer det bli spännande på lördag. Sverige i våra hjärtan för all del och opera är nice men efter alla dessa år då vi i godan tro varit säkra på att krossa Europa under våra fötter, som på den gamla goda tiden (stormaktstiden och glansdagarna innan alla öststater kom på fötterna igen) har vi blivit besvikna. Men jag håller tummarna för Malena. En väldigt rolig sak var att de flesta av länderna som gick vidare i första semi finalen tillhörde de gamla deltagarländerna. Me like.

Men jag är inte så hatisk mot öst som det kanske framgår. Det beror enbart på att vi inte är lika bra som förr, ganska logiskt eftersom antalet deltagare har ökat "lite". Därför blir det här inlägget en hyllning till "Blomkrukan". Försök inte googla det, ett tips. "Hari Mata Hari - Leila" kommer gå mycket bättre. För er intresserade läsare (...) har jag haft den på repeat under hela min stora skrivarinsats ikväll.

I nådens år 2006 satt jag och Maria bänkade framför tvn och tittade på inför Eurovision programmen då Bosnien Herzegovinas musikvideo började spelas. Varför den blev så viktig minns jag inte riktigt, helt ärligt. Men någonstans i videon fanns det en blomkruka och eftersom vi inte förstod ett ord i hela låten (utom möjligen Leila) fick den helt sonika namnet Blomkrukan. Maria jag vet att du är den enda som tycker det här är roligt att läsa. Men jag gör det för dig. Nog för att du inte förstår min kärlek till den låten, knappt jag heller. Jag är svag för den helt enkelt och den är fin. Väldigt fin.

Dagen kan annars sammanfattas med ett mysigt uppvaknande i Flogsta. Ett smärtsamt möte mellan mitt huvud och Stefans fönsterbräde, i marmor... Jag förstår varför grekerna använde det så flitigt som byggnadsmaterial. Huvudvärk som resultat av mötet och en körövning i över tre timmar. Vi har konsert på slottet på söndag. Komsi kom :)

Nu blir det städning. Mamma, Pappa och Ellisen kommer till helgen och tills dess måste "Jerusalems förstörelse" (som Sacredius brukade säga) ha avlägsnat sig från rum 425. Bara att börja, eller så gör jag det imorgon. Tricky, very tricky...